De flesta styrelser hanterar elfrågan reaktivt. Något slutar fungera, en elektriker kallas in, felet åtgärdas och ärendet läggs till handlingarna. Med det arbetssättet vet ingen vad föreningens elanläggning har för skick.
Föreningen är innehavare
Utgångspunkten är 6 § elsäkerhetslagen (2016:732): innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att anläggningen underhålls och kontrolleras fortlöpande, i sådan omfattning att den ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada. Elsäkerhetsverket formulerar det som “Din anläggning – ditt ansvar.”
För föreningens gemensamma elanläggning är föreningen innehavare, och därmed är det styrelsen som svarar för att kravet uppfylls. Ansvaret gäller oavsett vem som utförde installationen och när.
Ansvaret går inte heller att delegera bort. Ni kan uppdra åt en förvaltare, ett elinstallationsföretag eller en besiktningsingenjör att utföra kontrollen, men ansvaret för att den blir gjord ligger kvar hos föreningen.
Gränsdragningen mot medlemmen
Nästa fråga är var föreningens anläggning slutar och medlemmens börjar. Lagen anger inte den gränsen. Den framgår av föreningens stadgar.
Ett vanligt mönster ser ut ungefär så här, men det varierar mellan föreningar:
| Anläggningsdel | Ansvarar normalt |
|---|---|
| Servis, mätarrum, huvudledningar | Föreningen |
| Undercentraler och stigare | Föreningen |
| Trapphus, källare, vind, garage | Föreningen |
| Tvättstuga och gemensamma lokaler | Föreningen |
| Lägenhetscentral och el i lägenheten | Medlemmen, enligt stadgarna |
| Ändringar medlemmen låtit utföra | Medlemmen |
Läs era egna stadgar innan ni uttalar er om vad som gäller. Två föreningar i samma kvarter kan ha olika gränsdragning, särskilt för lägenhetscentralen som ibland ligger på föreningen och ibland på medlemmen. Gränsdragningen avgör också besiktningens omfattning, bland annat om besiktningsingenjören behöver gå in i lägenheterna.
En vanlig och rimlig lösning är att föreningen besiktigar sin egen del systematiskt, och kompletterar med stickprov i lägenheter när det finns skäl, till exempel inför ett stambyte eller när flera medlemmar rapporterar liknande problem. Sådana besök kräver planering och kommunikation i god tid.
Mer om ansvarsfördelningen finns i artikeln om vem som ansvarar för elanläggningen.
Vad som kontrolleras i de gemensamma delarna
Det som normalt gås igenom vid en besiktning av gemensamma delar är:
- Servis och mätarrum: skick, åtkomst, ordning, märkning
- Undercentraler och gruppcentraler: anslutningar, jordfelsbrytare, märkning, spår av värmeutveckling
- Huvudledningar och stigare: förläggning, skick, kapacitet i förhållande till dagens användning
- Trapphus: belysning, uttag, kopplingsdosor, nödbelysning där sådan finns
- Tvättstuga: utrustningens anslutningar, jordfelsbrytare, fuktutsatta installationer
- Källare, vind och förråd: provisorier, gamla installationer, skarvsladdar som blivit permanenta
- Garage och utomhusbelysning: fukt, mekanisk åverkan, jordfelsskydd
Källare och vind brukar ge flest anmärkningar. Där samlas det som byggts om i etapper, det som kopplats in “tillfälligt” och det som ingen längre vet vad det matar.
Kontrollen bedöms mot etablerad norm. För lågspänningsanläggningar är det i praktiken SS 436 40 00 från SEK Svensk Elstandard. Läs mer om vad tjänsten omfattar på sidan om elbesiktning och om bostadsrättsföreningar.
Krav på dokumenterade rutiner
Sedan den 1 december 2022 gäller ELSÄK-FS 2022:1, 2022:2 och 2022:3, som ersatte ELSÄK-FS 2008:1–3. ELSÄK-FS 2022:3 reglerar innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar.
I 6 § i den föreskriften undantas anläggningar som till sin art normalt är avsedda att användas för privat bruk (till exempel en villa med komplementbyggnader) från kravet på dokumenterade rutiner. Ett flerbostadshus med gemensamma utrymmen är inte en sådan anläggning. För föreningens gemensamma elanläggning finns alltså ingen anledning att räkna med undantaget.
Elsäkerhetsverket har vid tillsyn av bostadsbolag under 2024 och 2025 påtalat brister i dokumentationen. Föreningen behöver kunna visa vad som kontrollerats, när och av vem.
Rutinerna behöver inte vara omfattande. De ska svara på vad som kontrolleras, hur, hur ofta och av vem, samt hur avvikelser hanteras och följs upp. Något fast intervall anges inte i föreskrifterna; omfattning och frekvens ska bestämmas utifrån anläggningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Hur det går till beskrivs i artikeln om fortlöpande kontroll.
Inför stambyte, laddplatser och andra projekt
Två situationer gör elfrågan akut för en styrelse.
Stambyte och större renovering. När badrum ändå ska rivas är det billigare att åtgärda elen samtidigt än att upptäcka behovet efteråt. En besiktning innan projektering ger underlag för vad som bör ingå i entreprenaden, så att det inte blir tilläggsbeställningar när arbetet väl är igång.
Laddplatser för elbil. Laddning innebär en ny och långvarig belastning på en anläggning som ofta dimensionerades i en tid utan elbilar. Frågorna som behöver besvaras är servisens och stigarnas kapacitet, hur lasten ska styras och hur laddplatserna påverkar det befintliga elsystemet. Att först ta reda på vad anläggningen tål och därefter projektera är billigare än den omvända ordningen.
I båda fallen är själva åtgärderna elinstallationsarbete enligt 4 § elsäkerhetslagen och får utföras av auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, vilket ni kan kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”. Vi upprättar protokoll. Åtgärderna utförs av elinstallatör. Vid större projekt kan entreprenadbesiktning av el vara aktuell för att kontrollera att det som levererats motsvarar det som beställts.
Försäkringsfrågan
Revisionsbesiktning enligt Elektriska Nämndens anvisningar är ett försäkringskrav. Det är inget lagkrav. Elektriska Nämnden administreras av Brandskyddsföreningen, och försäkringsbolag som är anslutna till nämnden skriver in kravet i sina villkor. Normalt intervall är vart tredje år, oftare vid högre risk. Besiktningsplikten omfattar inte privatbostäder.
Om just er förening omfattas av ett sådant villkor beror på vilket bolag ni är försäkrade hos och hur er försäkring är utformad. Kontrollera villkoren med ert försäkringsbolag.
En revisionsbesiktning kan utgöra en del av den fortlöpande kontrollen. Den ersätter inte föreningens eget ansvar och egna rutiner.
Vad styrelsen bör göra först
Om ni börjar från noll kan arbetet läggas upp så här:
- Läs stadgarna och slå fast var föreningens ansvar slutar.
- Kontrollera försäkringsvillkoren hos ert bolag: om det finns ett besiktningskrav och när en besiktning senast utfördes.
- Beställ en besiktning av de gemensamma delarna så att ni vet vad ni har.
- Gå igenom protokollet och prioritera efter risk. Hur du läser det beskrivs i artikeln om att läsa ett besiktningsprotokoll.
- Beställ åtgärder av elinstallatör utifrån protokollet.
- Skriv ned rutinerna för fortlöpande kontroll och utse ansvariga.
- Lägg in det i underhållsplanen så att det finns kvar efter ett styrelseskifte.
Styrelser byts ut, och kunskap som bara finns i huvudet på en ledamot försvinner med hen. Skriftliga rutiner och sparade protokoll gör att nästa styrelse kan ta vid.
För en förening som vill komma igång offererar vi uppdrag efter en kort genomgång av objektet. Se priser eller hör av er via kontaktsidan.