Så läser du ett besiktningsprotokoll

Ett besiktningsprotokoll är ett underlag för beslut. Så tolkar du riskklassning, anmärkningar och noteringar, och prioriterar åtgärderna rätt.

Ett besiktningsprotokoll är en lista över avvikelser, ofta skriven på ett språk som förutsätter kunskaper läsaren inte har. Det är ett beslutsunderlag, och det blir lättare att använda när man vet hur det är uppbyggt.

Så är ett protokoll uppbyggt

Utformningen varierar mellan besiktningsföretag och besiktningsformer, men delarna är i stort sett desamma.

Uppgifter om objektet och uppdraget. Vilken anläggning som besiktigats, adress, vem som är beställare, datum, vem som utfört besiktningen och med vilken behörighet. Kontrollera att uppgifterna stämmer. Ett protokoll med fel anläggningsbeteckning är svårt att använda senare.

Omfattning och avgränsning. Vad som ingått och vad som inte gjort det. Stycket hoppas ofta över men hör till de viktigaste i protokollet. Om vinden inte varit tillgänglig, om tre lägenheter inte gick att komma in i eller om ställverket inte kunnat öppnas står det här. Att en del av anläggningen inte nämns bland anmärkningarna betyder alltså inte att den är i ordning.

Underlag och normer. Vad bedömningen gjorts mot. För lågspänningsanläggningar är SS 436 40 00 från SEK Svensk Elstandard den etablerade normen för utförande och kontroll.

Iakttagelser. Själva listan, normalt uppdelad i anmärkningar och noteringar, ofta med riskklassning och hänvisning till var i anläggningen iakttagelsen gjorts.

Sammanfattning och utlåtande. Besiktningsingenjörens samlade bedömning.

Bilagor. Foton, eventuella termograferingsbilder, mätvärden.

Skillnaden mellan anmärkning och notering

Skillnaden avgör hur du ska agera, och den missförstås ofta.

En anmärkning innebär att något avviker från de krav som gäller. Det är en brist som ska åtgärdas. Den kan handla om ett saknat jordfelsskydd, en skadad kabel, en central utan fungerande beröringsskydd eller en installation som inte uppfyller normen.

En notering eller observation är något besiktningsingenjören vill uppmärksamma beställaren på utan att det utgör en avvikelse från kraven. Det kan vara att anläggningen är av äldre modell men fungerande, att märkningen är svårläst, att en installation begränsar framtida användning eller att något bör hållas under uppsikt.

Som tumregel leder anmärkningar till åtgärder och noteringar till beslut. En notering om att gruppcentralen är från 1974 och saknar plats för fler grupper är ingen brist i dag, men den blir relevant den dag ni ska installera laddplatser eller en värmepump.

Riskklassning och hur du prioriterar

De flesta protokoll graderar iakttagelserna på något sätt. Beteckningarna varierar mellan besiktningsföretag (siffror, bokstäver eller ord), men graderingen utgår från hur allvarlig risken är och hur bråttom åtgärden är.

Nivå Karaktär Vad det bör leda till
Hög Direkt fara för person eller egendom Hanteras omgående, ofta före övrigt
Medel Tydlig avvikelse utan omedelbar fara Planeras in som åtgärd
Låg Mindre avvikelse eller formaliabrist Samlas ihop och åtgärdas rationellt
Notering Ingen avvikelse Beaktas i planering och underhåll

Skriv inte in tidsfrister i protokollet som inte finns där. Vissa besiktningsformer har rutiner för uppföljning av att anmärkningar hanteras, men vilka tider som gäller beror på sammanhanget: vid revisionsbesiktning på försäkringsvillkoren, i övrigt på vad ni själva och er beställning slår fast. Har du en anmärkning som rör direkt fara ska den dock hanteras utan att invänta någon process.

Ett praktiskt sätt att prioritera är att gå igenom listan i tre svep. Först det som innebär fara nu, som hanteras direkt. Sedan det som hänger ihop och kan åtgärdas i samma arbetsmoment; att byta en central och samtidigt åtgärda fyra anmärkningar i samma central kostar mindre än fem separata besök. Slutligen det som kan planeras in i ordinarie underhåll.

Hur länge gäller protokollet?

Ett besiktningsprotokoll beskriver anläggningens skick vid besiktningstillfället. Dagen efter besiktningen kan någon ha kopplat in en skarvsladd i källaren, och det framgår inte av protokollet.

Ett besiktningsprotokoll har ingen formell giltighetstid och “går inte ut” ett visst datum. Dess relevans avtar i takt med att anläggningen förändras genom ombyggnader, ändrad användning, slitage och åldrande.

Hur snabbt relevansen avtar beror på anläggningen. Ett protokoll över en oförändrad villa två år senare säger fortfarande en hel del. Ett protokoll över en industrianläggning där produktionen byggts om säger betydligt mindre redan efter ett halvår. Det är också därför lagen talar om fortlöpande kontroll. Se artikeln om fortlöpande kontroll.

I vissa sammanhang finns däremot tidsangivelser som rör besiktningen som sådan. Vid revisionsbesiktning enligt Elektriska Nämndens anvisningar är normalt intervall vart tredje år, oftare vid högre risk. Det intervallet anger när nästa besiktning ska ske. Det är ingen giltighetstid för protokollet.

Vad en besiktning inte kan visa

Ett protokoll blir mer användbart om man förstår metodens gränser.

Besiktningen är i huvudsak okulär. Ingenjören ser vad som går att se, öppnar det som går att öppna och mäter i förekommande fall vissa funktioner. Kablar inne i väggar och under puts syns inte.

Den bygger på stickprov. I ett hus med hundra uttag kontrolleras inte vartenda ett i detalj. Urvalet görs utifrån var risken bedöms vara störst, och uttag som inte kontrollerats kan ha brister som inte syns i protokollet.

Vissa metoder ställer krav på driftförhållanden. Termografering förutsätter att anläggningen är i drift med representativ belastning, eftersom en värmeutvecklande anslutning inte blir varm när ingen ström går genom den. En termografering utförd på en avstängd anläggning säger nästan ingenting. Mer om det finns på sidan om termografering.

Läs därför avgränsningsavsnittet, så att du vet vilka delar av anläggningen protokollet uttalar sig om. Vad som ingår i en normal genomgång beskrivs i artikeln om vad som kontrolleras vid en elbesiktning.

Från protokoll till offert

Protokollet är ett bra underlag när du ska beställa åtgärder. Vi upprättar protokoll. Själva åtgärderna utförs av en elinstallatör.

Skicka hela protokollet till installatören. Sammanhanget och avgränsningarna hör till underlaget.

Be om offert per anmärkning eller per grupp av anmärkningar. Då kan du prioritera, jämföra och etappindela.

Var tydlig med vad som ska åtgärdas nu och vad som ska prisas för framtiden. En notering om en åldrad central kan vara värd en offert även om den inte är en brist i dag.

Kontrollera att företaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Enligt 4 § elsäkerhetslagen får elinstallationsarbete bara utföras av auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, och registreringen går att kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”.

Be slutligen att få dokumentation på det som utförts. Den dokumentationen är vad ni behöver kunna visa upp nästa gång frågan om anläggningens skick kommer upp. Den är också en del av innehavarens ansvar enligt 6 § elsäkerhetslagen, som beskrivs i artikeln om vem som ansvarar för elanläggningen.

Om du inte förstår protokollet

Fråga den som skrivit det. En genomgång av innehållet hör till uppdraget. Hos oss ingår den genomgången, vilket också framgår av vad vi skriver om priser.

Hör av dig via kontaktsidan om något är oklart.

Boka besiktning eller be om offert

Beskriv objektet så återkommer vi med förslag på upplägg, tid och pris. Du kan också ringa direkt om du hellre vill prata igenom det först.

Ring oss Boka besiktning