Frågan om vem som ansvarar för att elen i en byggnad är säker dyker upp i styrelserum, vid husköp och när något har gått fel. Enligt svensk rätt ligger ansvaret hos innehavaren av elanläggningen. Elsäkerhetsverket sammanfattar det som “Din anläggning – ditt ansvar.”
Vad lagen säger
Regeln finns i 6 § elsäkerhetslagen (2016:732). Innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att anläggningen underhålls och kontrolleras fortlöpande, i sådan omfattning att den ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada.
Ordet fortlöpande innebär att kontrollen ska vara återkommande och pågående över tid. En enstaka kontroll vid ett tillfälle räcker inte. Vi går igenom vad det innebär i artikeln om fortlöpande kontroll.
Lagen anger varken en exakt teknisk nivå för betryggande säkerhet eller ett bestämt intervall. Bedömningen är riskbaserad: en anläggning i en fuktig industrilokal med tung last kräver mer än en nyare installation i ett kontor.
Vad menas med innehavare?
Begreppet innehavare är inte identiskt med ägare, även om det ofta är samma person eller organisation. Innehavare är den som har den faktiska rådigheten över anläggningen: den som förfogar över den, kan besluta om åtgärder och använder den i sin verksamhet eller sitt boende.
För en villa är det normalt fastighetsägaren. För ett flerbostadshus är det bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, i vart fall för de gemensamma delarna. För en verksamhet som hyr en lokal kan innehavarskapet för anläggningsdelar innanför en viss gräns ha flyttats över till hyresgästen genom avtalet.
Ansvaret följer anläggningen
Ansvaret gäller oavsett vem som utförde installationen och när den utfördes.
När du tar över en fastighet tar du också över ansvaret för elanläggningens skick, inklusive de brister som funnits i decennier utan att någon upptäckt dem. Det är ett av de starkaste argumenten för att låta göra en elbesiktning vid husköp, eftersom elanläggningen sällan ingår i en vanlig överlåtelsebesiktning.
Den som utför elinstallationsarbete har också ett ansvar. Enligt 4 § elsäkerhetslagen får elinstallationsarbete (att utföra, ändra eller reparera en anläggning, eller att fast ansluta och koppla loss utrustning) bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, och registreringen går att kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”. Det ansvaret gäller själva arbetet. Ansvaret för att anläggningen som helhet fortsätter att vara säker över tid ligger kvar hos innehavaren.
Ansvaret kan inte delegeras bort
Du kan uppdra åt någon annan att utföra kontrollen, till exempel en besiktningsingenjör, ett elinstallationsföretag eller en teknisk förvaltare. Det är ofta klokt, eftersom bedömningen kräver kompetens som få innehavare har internt. Ansvaret för att kontrollen blir gjord, att den har rätt omfattning och att brister åtgärdas ligger ändå kvar hos innehavaren.
En styrelse eller en fastighetsägare kan alltså inte avfärda frågan med att “förvaltaren sköter det”. Man behöver kunna visa vad som har beställts, vad som har kontrollerats och vad som gjorts åt det som hittats.
Villan: ansvar utan dokumentationskrav
En villaägare är innehavare och omfattas därmed av kontrollansvaret i 6 §.
Däremot finns en lättnad i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Sedan den 1 december 2022 gäller ELSÄK-FS 2022:1, 2022:2 och 2022:3, som ersatte de äldre ELSÄK-FS 2008:1–3. Det är 2022:3 som reglerar innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar.
I 6 § i den föreskriften anges att kravet på dokumenterade rutiner inte gäller anläggningar som till sin art normalt är avsedda att användas för privat bruk. En villa med komplementbyggnader är typexemplet. Vid blandad användning är det den dominerande användningen som avgör. Omfattande uthyrning av en privatbostad kan alltså göra att dokumentationskravet slår till.
Villaägaren ska alltså fortfarande kontrollera anläggningen. Det som faller bort är kravet på att skriva ned rutinerna. Brandskyddsföreningen publicerar en fri checklista för lekmän för fortlöpande kontroll av elanläggning, som är en rimlig utgångspunkt för en villaägare som vill göra sin del. För en mer ingående genomgång finns elbesiktning för villa.
Bostadsrättsföreningen: två innehavare i samma hus
I en bostadsrättsförening delas ansvaret, och det är här de flesta gränsdragningsfrågor uppstår.
| Del av anläggningen | Ansvarar normalt |
|---|---|
| Serviser, huvudledningar, undercentraler | Föreningen |
| Trapphus, källare, tvättstuga, garage | Föreningen |
| El inne i lägenheten | Medlemmen, enligt stadgarna |
| Ändringar en medlem låtit göra | Medlemmen |
Tabellen visar den vanliga fördelningen. Den exakta gränsdragningen mellan förening och medlem regleras i föreningens stadgar och varierar mellan föreningar. Styrelsen bör därför läsa sina egna stadgar innan man uttalar sig om vad som gäller. Stadgarna avgör också hur långt en beställd besiktning bör sträcka sig. Vi går igenom det närmare i artikeln om elbesiktning för bostadsrättsföreningar och på sidan för bostadsrättsföreningar.
Ett flerbostadshus är inte en anläggning avsedd för privat bruk i föreskriftens mening. Undantaget från dokumenterade rutiner tar därför inte sikte på föreningens gemensamma anläggning.
Hyresvärd och hyresgäst
I hyresförhållanden är utgångspunkten att fastighetsägaren är innehavare av byggnadens elanläggning. Men gränsen kan flyttas genom hyresavtalet, särskilt i lokalhyra där hyresgästen svarar för egna installationer, maskiner och ibland hela anläggningsdelar innanför en mätpunkt.
Det som avgör i det enskilda fallet är alltså vad parterna har avtalat. Ett avtal som är tyst i frågan lämnar ansvaret där det ligger som huvudregel: hos fastighetsägaren. Verksamheter som hyr lokal bör läsa igenom avtalet innan de antar att någon annan sköter kontrollen. Se även sidorna för fastighetsägare och företag.
Vad tillsynen tittar på
Elsäkerhetsverket utövar tillsyn. Vid tillsyn av bostadsbolag under 2024 och 2025 har verket påtalat brister i dokumentationen. Kritiken gällde i första hand att innehavaren inte kunnat visa vilken kontroll som utförts, och mindre att anläggningarna varit undermåliga.
För en organisation är förmågan att redovisa rutinerna en del av att uppfylla kravet.
Så tar du hand om ansvaret
Börja med att slå fast vem som är innehavare av vad. För en förening framgår det av stadgarna och för en hyresvärd av hyresavtalen. En villaägare är själv innehavare.
Skaffa därefter en bild av anläggningens verkliga skick. En besiktning ger ett protokoll som blir utgångspunkt både för åtgärder och för att bestämma hur ofta kontrollen behöver göras framöver. Besiktningen ger underlaget. Det som behöver åtgärdas utförs av en elinstallatör.
Sätt sedan upp ett arbetssätt som håller över tid, anpassat efter anläggningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Det är den fortlöpande kontroll som 6 § kräver.
Vill du diskutera hur ansvaret ser ut för just din anläggning går det bra att höra av sig.