Fortlöpande kontroll innebär att någon regelbundet ser efter elanläggningens skick och att det finns ordning på hur det går till. Arbetet ska pågå så länge anläggningen finns.
Var kravet kommer ifrån
Grunden är 6 § elsäkerhetslagen (2016:732). Innehavaren av en starkströmsanläggning ska se till att anläggningen underhålls och kontrolleras fortlöpande, i sådan omfattning att den ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada.
Hur det ska gå till preciseras i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Sedan den 1 december 2022 gäller ELSÄK-FS 2022:1, 2022:2 och 2022:3, som ersatte ELSÄK-FS 2008:1–3. Det är ELSÄK-FS 2022:3 som handlar om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar.
Ansvaret ligger hos innehavaren och kan inte delegeras bort. Man kan uppdra åt någon annan att utföra kontrollen, men ansvaret för att den blir gjord ligger kvar. Den frågan behandlas närmare i artikeln om vem som ansvarar för elanläggningen.
Riskbaserade intervall
Föreskrifterna anger inget fast intervall för hur ofta kontroll ska göras.
I stället ska kontrollens omfattning och intervall anpassas efter anläggningens
- utförande
- ålder
- omgivande miljö
- användning
Modellen är riskbaserad. En elcentral i ett torrt kontor som byggdes för fem år sedan och belastas lätt har andra förutsättningar än ett ställverk i en verkstad med damm, vibrationer och skiftgång. Med samma intervall för båda skulle man antingen kontrollera det ena för sällan eller det andra i onödan.
Riskbedömningen motiverar de intervall man väljer, och det är den man behöver kunna redogöra för om någon frågar varför just den takten valts.
Vad kontrollen består av
Fortlöpande kontroll består av två nivåer som kompletterar varandra.
Den ena är det löpande, enklare seendet: den som rör sig i byggnaden lägger märke till trasiga uttag, lösa strömbrytare, skadade kablar, missfärgningar kring en central, konstiga lukter eller värme som inte hör hemma. Det kräver ingen elkompetens. Någon behöver ha fått i uppgift att titta, och det behöver finnas ett sätt att rapportera. Brandskyddsföreningen publicerar en fri Checklista för lekmän – fortlöpande kontroll av elanläggning som fungerar väl som stomme.
Den andra nivån är den fackmässiga genomgången. Här bedöms sådant som kräver kunskap och utrustning: centraler och kopplingsutrymmen, jordfelsbrytarnas funktion, skyddsjordning, märkning, dokumentationens överensstämmelse med verkligheten och i vissa fall termografering av belastade delar. Bedömningen görs mot etablerad norm, för lågspänningsanläggningar i praktiken SS 436 40 00 från SEK Svensk Elstandard.
Den enkla kontrollen fångar upp det som ändrar sig snabbt mellan besöken. Den fackmässiga fångar det som inte syns för ett otränat öga.
Kravet på dokumenterade rutiner
För organisationer är dokumentationen ofta den del som brister. Enligt 6 § i ELSÄK-FS 2022:3 ska innehavaren ha dokumenterade rutiner för kontrollen. Kravet har ett undantag.
Kravet gäller inte anläggningar som till sin art normalt är avsedda att användas för privat bruk, till exempel en villa med komplementbyggnader. Vid blandad användning avgör den dominerande användningen. Omfattande uthyrning av en privatbostad kan innebära att dokumentationskravet ändå aktualiseras.
Kontrollansvaret i sig gäller alla innehavare, även villaägare. Det är bara kravet på dokumenterade rutiner som är undantaget. Ett flerbostadshus är inte en anläggning avsedd för privat bruk, så undantaget gäller inte en bostadsrättsförenings gemensamma anläggning.
Elsäkerhetsverket har vid tillsyn av bostadsbolag under 2024 och 2025 påtalat brister i just dokumentationen. Innehavaren behöver kunna visa vad som gjorts, när och av vem.
Vad rutinerna bör innehålla
En användbar rutin svarar på fem frågor. Den sista glöms ofta bort.
| Fråga | Vad det betyder |
|---|---|
| Vad? | Vilka anläggningsdelar och utrustningar som omfattas |
| Hur? | Vilka moment som ingår och hur de utförs |
| Hur ofta? | Intervall per anläggningsdel, motiverat av riskbedömningen |
| Vem? | Vem som utför respektive moment och vilken kompetens som krävs |
| Avvikelser? | Hur brister rapporteras, prioriteras, åtgärdas och följs upp |
En kontroll utan avvikelsehantering producerar bara observationer. Det ska framgå vem som tar emot en rapporterad brist, hur den bedöms och hur det dokumenteras att den blivit åtgärdad.
Rutinerna behöver inte vara omfångsrika. För en mindre förening kan de rymmas på ett par sidor. De ska vara beslutade, kända och följda.
Vem får utföra kontrollen?
Här behöver man skilja på att kontrollera och att åtgärda.
Enklare okulär kontroll enligt en checklista kan utföras av personal utan elutbildning. Att titta, lyssna, känna och rapportera är inte elinstallationsarbete.
Så snart något ska utföras, ändras, repareras eller fast anslutas eller kopplas loss rör vi oss däremot in i vad elsäkerhetslagen i 4 § definierar som elinstallationsarbete. Sådant arbete får bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, vilket går att kontrollera i tjänsten “Kolla elföretaget”.
Den fackmässiga delen av kontrollen köps oftast som tjänst, antingen av ett elinstallationsföretag eller av en besiktningsingenjör. Vi arbetar med det som fortlöpande kontroll, där uppdraget kan omfatta både att genomföra kontrollen och att upprätta rutinerna.
Förhållandet till revisionsbesiktning
En återkommande fråga är om en revisionsbesiktning enligt Elektriska Nämndens anvisningar räcker som fortlöpande kontroll.
Revisionsbesiktning är ett försäkringskrav. Det är inget lagkrav. Elektriska Nämnden administreras av Brandskyddsföreningen, och försäkringsbolag som är anslutna till nämnden skriver in kravet i sina villkor. Normalt intervall är vart tredje år, oftare vid högre risk. Besiktningsplikten omfattar inte privatbostäder.
En revisionsbesiktning kan utgöra en del av den fortlöpande kontrollen, eftersom den är fackmässig, systematisk och dokumenterad. Den ersätter däremot inte innehavarens eget ansvar och egna rutiner. Mellan två revisionsbesiktningar ligger lång tid, och under den tiden används anläggningen, byggs om och slits.
Skillnaden mellan besiktningsformerna reder vi ut i artikeln om elbesiktning och elrevision, och tjänsten beskrivs på sidan om elrevision.
Kom igång
Om ni inte har något på plats i dag, skaffa först en bild av anläggningens skick genom en besiktning, så att rutinerna bygger på verkliga förhållanden. Använd protokollet till att prioritera åtgärder och till att sätta intervall. Skriv därefter ned rutinerna, utse ansvariga och bestäm hur avvikelser hanteras.
Kontrollen behöver sedan fortsätta även år tre och år fyra, när de akuta bristerna är åtgärdade och inget har hänt på ett tag.
Vill ni ha hjälp att lägga upp arbetet går det bra att kontakta oss eller boka ett besök.